F-Tidskrift #4/16
Trinidad Carrillo, ”No Date”, (Art and Theory Publishing, 2016)

Är Trinidad Carrillos nya bok ”No Date” en skapelseberättelse eller en minnesbok över en förlorad familjemedlem? Osäkerheten över berättelsens egentliga karaktär är påtaglig genom hela boken. Intrycket av Carrillos fotografier förändras under betraktandet av dem och genom hur bilderna är sammanställda. Kanske handlar boken om både livet och döden, som en sorts introduktion till det mänskliga tillståndet.

”No Date” inleds med ett fridfullt fotografi av ett spädbarn som ligger på den gröna mossan i en skogsglänta. Barnet smälter väl in i omgivningen, men idyllen bryts nästan omedelbart genom att man frågar sig vem som lämnar ett barn ensam mitt i skogen? På sidan efter färgfotografiet finns en gammal gravyr föreställande en ceremoni där ett barn läggs i händerna på en väldig gudabild. Barnet i skogen kopplas därigenom på ett olycksbådande sätt samman med bilden av barnet som offras.

Därefter följer ett tillfälligt andrum i form av en serie fotografier av en paradisisk men ödslig sandstrand. Livets begynnelse?

En glidning mellan realism och mytologi präglar hela Carrillos bok, som skildrar människor och natur, i avskalade interiörer och atmosfäriska scenerier utomhus. Färgerna är mättade och händelserna avstannade. Avvaktande. Ibland upprepar Carrillo samma motiv något förskjutet, som ljusskadade stillbilder från en filmremsa. Jag kan urskilja en vilja att inte visa för mycket, en tydlig avsikt att lämna betraktaren en aning undrande inför bildernas innehåll. Denna återhållsamhet, kombinerad med en lockande skönhetslängtan, tilltalar mig.

Carrillo blandar porträtt med iscensatt fotografi, i en skildring som framför allt rör sig kring spädbarnet, den lilla flickan och den unga tonårstjejen. På omslaget ser vi en gravid kvinna – är det fotografen själv? – med blottad mage och slutna ögon. Hon står ute i landskapet, knappt synlig i bildens mörkblå rymd.

Ett stycke in i boken djupnar berättelsen. Läsaren leds framåt genom några sidor som enbart består av olika färgtoner tryckta på ett tunnare papper. Färgen övergår stegvis från ljusgrått till allt mörkare blått, för att landa i en lång svit av uppslag där Carrillos fotografier ligger mot en helsvart botten. Bilderna badar i sitt eget mörker, och stiger långsamt fram ur den omslutande svärtan. Det är mycket vackert gjort, och gåtfullt, som en vandring ner i dödsriket.

Sviten av suggestiva fotografier utgör en mindre del av Carrillos bok, men är helt klart det nav som de övriga bilderna cirkulerar kring. Här bildas ett förtätat centrum som påverkar hur vi uppfattar övriga fotografier.

I de mörka bilderna ser vi människor i olika åldrar försänkta i dvala. Liksom i drömmens värld. De blundar eller vänder sig från oss, deras ansikten beslöjade eller oskarpa. I andra fotografier urskiljer vi grenverket i blixtupplysta trädstammar och ljussatta husfasader. Vi ser tjocka spindlar som sköter om sina puppor. Spindlarna kryper uppochner mot den skrovliga väggen. Och i ett par fotografier återkommer bilden av spädbarnet, som här ligger utsträckt på en säng. Vilar det, andas det?

Bilden av det sovande barnet utstrålar både trygghet och utsatthet. Under barnets huvud har man lagt stora tussar av mörkt hår. Som ett stöd, ett skydd. Och samtidigt en märklig symbolisk detalj som för tankarna till förberedelser inför en ritual. Hos Carrillo bär håret på föraningar om kroppens förändringar och vuxenvärldens hemligheter. Något som den lilla människan ännu är ovetande om. Ändå gnager denna dubbeltydighet genom Carrillos berättelse.

Carrillos bok rör sig i olika miljöer och åt olika håll. Trots bildernas ofta vardagliga motiv tycks de beskriva en förhöjd verklighet. Sammanflätad av mänsklig gemenskap. Är det då en skapelseberättelse eller en minnesbok? Att Carrillo vågar lämna frågan obesvarad är bokens styrka. Det är sällsynt att få ta del av fotografier som inte omedelbart överlämnar sitt ärende till betraktaren. Kanske är boken istället en gåva till barnet som på omslaget ännu ligger i sin mammas mage?

Magnus Bons